jag saknar mina vänner

En film kan väcka många känslor, jag brukar gråta åt dom, speciellt dom sorgliga, dom som man som kvinna får och ska gråta av. Även dom som män gråter av. Men att gråta en stor flod bara för en film är inte normalt. Jag längtar hem, jag längtar hem till min trygghet, till min mamma och till mina vänner. Jag längtar hem till att kunna krama och visa mina vänner min tacksamhet.
Jag har nu varit här i snart två månader, det är två månader ifrån alla mina nära och kära. Det är två månader för mig själv att tänka. Och jag kommer göra det bästa, jag kommer börja visa min tacksamhet mot er.
Det svider i mitt hjärta att det är 4 månader kvar tills jag kommer hem för alltid. Jag har planerna på att bryta allt just nu, bara bryta och åka hem. Men jag kan inte, det är för mycket som är på spel, jag har mina rötter här.
Men mina rötter hemma är starkare, jag älskar italien, och jag älskar siena, men det som finns hemma väger högre.
Jag är ingen spjutkastare, som står ensam i sin inhängnande del av en arena, jag är en lagspelare, en lagspelare som spelar för laget. Jag kanske inte har visat hur mycket jag längtar efter er hemma, men ni ska veta att ni finns i mina tankar hela tiden.
Det enda jag kan tänka på är att avbryta och åka hem, åka hem till min familj. Men alla har en sån här svacka, min är säkert och förhoppningsvis snart över. Men jag vill hem, väldigt mycket.

Jag älskar er alla, från botten av mitt hjärta, det är ni som får mig att fortsätta, som får mig att vilja vara kvar här och visa att även jag kan. Vi ses om en månad, till jul och nyår. Men efter nyår åker jag tillbaka, men då är det bara tre månader kvar, tre ynka månader, och jag ska klara det. Min svacka måste bara sluta.
Jag saknar även dom som det slutade sådär med när jag åkte tillbaka, ni betyder för mig, och alla ni som läser min blogg har ändrat mig och gjort mig till en bättre människa, på erat sätt. Ni alla har fått mig att växa som människa.

Till min far: jag hoppas du tittar ner från himeln och är stolt, stolt över dina två döttrar. Vi saknar dig varenda dag, och när allt är som jobbigast så pratar jag med dig. Jag tänker på dig hela tiden. Och efter att ha sett Dear John så inser jag att jag saknar dig med än jag tror. Jag älskar dig, och jag älskar mamma.

Kommentarer
Postat av: Johanna

<3 <3 <3

tolka inte detta fel men stanna kvar i Italien! Det är ett äventyr för sig och trots att det ändå är 8 månader så är dessa 8 månader inte lång tid i jämförelse med hela livet! Detta är något du inte lär göra igen så gå ut och upptäck! O du har alexandra, hon är ju i samma sits som du.

men vi ses i december!! inte långt kvar ju ^___^

<3 <3 <3 <3 puss <3 <3

2010-11-08 @ 15:18:01
URL: http://johannabergvall.blogg.se/
Postat av: Kulmage

Håll ut gumman lilla, du är super duktig som stått ut trotts alla uppförsbackar. Men du kommer att ta dig upp för denna också!! Vi finns här för dig i Sverige och stöttar var ända steg du tar i den Italienska kulturen. Så håll ut!

Vi ses i December, Skip-bo't väntar på dig!



Love you, <3

2010-11-08 @ 21:14:04
URL: http://oneseize.blogg.se/
Postat av: Kulmage

Håll ut gumman lilla. Du är super duktig som tar dig framåt sakta men säkert. Du har tagit dig upp för många uppförsbackar och du ska klara denna också! Vi stöttar dig här från Sverige. När saknaden väller över så ta ett djupt andetag och tänk på allt underbart du varit med om och som kommer i framtiden. Det är inte långt kvar nu tills du kommer hem i December och jag kan lova dig att pappsen är så grymt stolt över sin Dessi!



Jag väntar på dig och Skip-bo't väntar på dig! Ha det underbart och sköt om dig!!



Love you, <3

2010-11-08 @ 21:19:54
URL: http://oneseize.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0